Nio kannor ur samlingen


Så här såg delar av min tekannesamling ut för något år sedan. Jag har inte full koll på namn och formgivare eller årtal på alla av dem. Om du har information om någon av kannorna så kommentera gärna!


Uppifrån och ner, från vänster till höger:

 1. Syco, trol. 1960-tal
2. Rörstrand, Carl-Harry Stålhane, "Vieta", 1964
3. Stavangerflint (Norge), "Grönette"

 4. Bo Fajans, Berit Ternell, "Camon", trol. 1957
5. Rörstrand, Hertha Bengtson, "Rosmarin", 1957-66
6. Gustavsberg, Stig Lindberg, "Siam", trol. 1960-tal

 7. Rörstrand, trol. 1960-tal
8. Gefle UE, trol. 1960-tal
9. Bo Fajans, trol. 1960-tal

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tekannedetektiven, del I

Bild
Tekannedetektiven, del I Den svenska tekannan hade en gyllene epok under 1950-talet, och designklassikerna duggade tätt. Här kommer några exempel: Rörstrand : Hertha Bengtson: ”Blå eld” (1951), ”Ceylon” (1955), ”Koka blå” (1956), ”Rosmarin” (1957); Marianne Westman: ”Teddy” (1951), ”Mon Amie” (1952), ”Picknick” (1956); Carl-Harry Stålhane: ”Taverna” (1956). Gustavsberg : Karin Björkquist: ”Igloo” (1952), ”Vardag” (1955); Stig Lindberg: ”Terma” (1955), ”Colorado” (1955). Gefle UE : Eugen Trost: ”Zebra” (1955), ”Astra” (1957); Lillemor Mannerheim: ”Peru” (1956); Höganäs : John Andersson: ”Old Höganäs” (1955). Troligen hör Berit Ternells ”Camon” (Bo Fajans) också hit. Enligt (något osäkra) källor på nätet kom den 1957. Alla dessa underbara tekannor kan man prata mycket om, och jag återkommer säkert till dem. Men här och nu ska det handla om en doldis från Rörstrand. Den här!!! Tekanna från Rörstrand, 1955 Jag hade aldrig sett den här kannan förut när den plö
Läs mer

Gunnar Nylunds kannor från Lillugnen

Bild
Jag river och sliter i Adlibris-paketet. Äntligen har jag den: Petter Eklunds bok om Gunnar Nylund. Äntligen ska jag få veta när den fantastiska två-i-ett-kannan, Askungens vagn, pumpan, tekanneikonen har sett dagens ljus, vad formgivaren tänkte, vad publiken tyckte, hur allt verkligen var, på riktigt, i verkligheten. Jag bläddrar kvickt igenom hela boken. Inte en bild, inte en rad om pumpan. Vad händer? Petter Eklund kan man ju alltid lita på, men pumpan skiter han i. Jag står utan ledtrådar. Jag får läsa hela boken tänker jag surt. Jag bryr mig inte ett skvatt om Nylunds djurfigurer eller offentliga verk. Men det kanske ändå står någon liten rad någonstans om två-i-ett-kannan. Vad handlar det här om? Det handlar om kannan med två pipar, fyra fötter och ett lock. Ett fantasieggande stycke designhistoria, arkitektens utflykt i de organiska formernas värld: Pumpan! (Ja, den heter inte så, jag kallar den så. En tekanna måste ha ett namn.) Två pipar betyder två rum att fylla med
Läs mer

Tekannor på Rörstrands museum juli 2018

Bild
I somras besökte jag Rörstrands museum i Lidköping för första gången. Jag hade förväntat mig ett gigantiskt museum i gamla nedlagda industrilokaler med monter efter monter med tråkiga tallrikar från 1800-talet, täckta av damm och glömska. Så var det inte alls. Visst låg museet i gamla Rörstrandslokaler, allt annat vore underligt, men det var ett litet, modernt och mycket vackert museum med specialbyggda montrar som skulle symbolisera skärvor av vitt porslin. Det hade gärna fått vara större! Jag tittade först på hela utställningen på egen hand och var sedan med på en fin guidad visning. Specialutställningen gällde Marianne Westman som gick bort 2017,  88 år gammal. Mer om henne senare. Hon är en formgivningsgigant - också i fråga om tekannor. På museet försökte jag suga i mig så mycket information som möjligt. Jag hade hoppats på en specialavdelning om det mytomspunna tekanneprojektet från 1986. Nog fanns det kannor från projektet, men inget samlat och inget skrivet, fast jag fick ti
Läs mer